Vurmat: Systrar & bröder
Adress: Östra Rönneholmsvägen 26, Malmö
Kontakt: 040-97 34 70, systrarbroder.se

Få saker är så vanepräglade som alla dietisters egen lilla käpphäst. Vad som helst annars i matväg, som tilläts upprepas dag in, dag ut, med en bostadsbubblas förutsägbarhet, skulle avfärdas fortare än mäklarna hinner ropa ”sälj”. Och det är med ett monotont nötande, i paritet med en politikers inövade Duracell-mantra om skola, vård och omsorg, som dagens förmodat viktigaste mål befäster sin plats.

Frukosten i våra hjärtan: Macka, varm dryck, kall dryck, fil och flingor, och kanske ägg i någon form. Då och då kokas det lite stadig gröt, och känner vi oss lite crazy byter vi ut filen mot yoghurt. Men i ärlighetens namn vill vi nog inte bli serverade någon djupare analys av vår variationsförmåga, när det kommer till just den här biten av vår gastronomiska tillvaro. Inte undra på att det är knökat till brädden på brunchhaken om helgerna. Det är inte bara fettdepåer som skriker efter påfyllning dagen efter; det är även vårt undertryckta behov av nya mönster och större cirklar, som blommar ut när vi inte har ett jobb att hasta vidare till, eller en deadline att missa.

Den här söndagen bär det av mot Rönneholms egen kvarterspärla, Systrar & bröder. Det är ju något med släkten och oss svenskar. Genetiken finns där, och förväntningarna med den, men den sociala biten är sällan särskilt okomplicerad. Ändå – eller kanske just därför – blir vi alldeles till oss, och låter oss villigt charmas av krogar och caféer med den goda smaken att spela på det pseudointima i namn innehållande mormödrar, farbröder och lillasystrar. I sammanhanget torde ovanstående dubbla pluralformer borga för skyhög slinka-förbi-hemma-hos-myspys-faktor. En väl tilltagen frukostbuffé på det, och dagen är räddad.

Vi betalar, installerar oss och ställer oss i kö för första vändan vid buffébordet. Klockan är inte mer än en dryg halvtimme efter öppningsdags och det är fortfarande ganska glest med gäster. Trots det är det tämligen trångt framme vid det välfyllda bordet, och det är svårt att samsas fler än två, tre åt gången. Men med lite tålamod och välkoordinerad akrobatik lyckas vi fylla våra fat utan större missöden.

Den som är på span efter en amerikansk brunch med bacon, pannkakor, hash brown och extra allt göre sig icke besvär. Det här är frukost, inte brunch. Det är välfyllt och generöst, men utan minsta tillstymmelse till vulgärt överdåd. Det bästa av allt är nog det stora utbudet på bröd, som är både brett och bra. Här finns råg. Här finns vete. Här finns limpor. Här finns frallor. Svenskt. Danskt. Här finns allt. Och det är svårt att begränsa sig.

Till brödarsenalen finns det leverpastej och tre andra köttpålägg, en skinkhistoria, en korvhistoria och något slags medvurst. Osten är sådan där färdigskivad som sitter så tätt ihop, att alla försök att få loss en skiva slutar i en smärre ostmassaker. Lättare går det med sillen. Vi räknar den till tre i antalet sorter. Vilka är vi inte helt säkra på, och som vanligt vore det inte dumt med små brickor som kunde underlätta identifieringsarbetet. Då hade vi kanske sluppit ertappa en av gästerna med att stå med nosen tre centimeter från det som ska bli vår frukost.

Men sillen är, med eller utan id-bricka, överlag god, i synnerhet den som ligger i mild senapsås. Och äggen som vi plockar till den likaså. Lite synd dock att de är iskalla. Det är inte direkt till någon fördel för den redan fem grader för låga inomhustemperaturen. Men vi håller oss varma med kaffe, en aning på den syrliga sidan, och te, i egenfyllda påsar. Och när inte det hjälper kör vi skytteltrafik mellan bordet och buffén, bara för att få röra på oss.

Det finns gott om kul initiativ. Fatet med uppskuret fikabröd i munsbitsstorlek är ett av dem. Cafésmulor till filen och yoghurten är ett annat. Smulorna från saffransskorporna är lättast att identifiera. Utöver det lyckas vi bara ringa in något som smakar muffin. Resten av smulblandningen är mer anonym. Det är även det färg- och smaklösa lättmargarinet vars existens vi inte förstår bland allt det goda brödet. Tillsammans med de halvdiskade skedarna i bestickstället sållas det in som ett av få minus denna vintermorgon.

Vid halv elva rasslar det till, och serveringsdelen fylls på bara några minuter. Det är ett slående homogent klientel, och Gina Tricot är säkert nöjd. Det är vi också, inte så mycket över urban chic-uniformen som över den stadiga frukosten. Macka, varm dryck, kall dryck, fil och smulor, och kokt ägg, precis som det ska vara – bara lite bättre. Lite större. Och lite längre. För 85 kronor per mun och en och annan tillfilad skönhetsfläck, skulle Systrar & bröder kunna bli hela Malmös egen kvarterspärla.

Vurm